Jeansshorts och kepsen bakofram, en Mariestad i handen och Bruce Springsteen i högtalaren. Det känns igen. Det är den vanliga flyttrutinen. Jag tittar ut på ett litet hav av flyttkartonger, hur man än gör så blir det kaos! Det är ingen mening att känna panik. Bara att tänka tillbaka på alla gånger man packat ner sitt liv och packat upp det någon annanstans. Det är rent kaos, men det ordnar sig alltid. Det kommer det göra denna gång med.

Men i motpolernas hushåll så kan det ta lite längre tid. Bill packar en låda och Bull packar omedvetet upp samma. Dessa motpoler har också olika energinivåer... 

Sambon: "Jamen sådärja! Sakta men säkert!".   Glad och entusiastisk. 

Jag: "Jo, det tar sig sa mordbrännarn".  Tar en klunk av mariestads och önskar att jag hade ett grässtrå mellan framtänderna jag kunde tugga på.