Jag har ännu inte lagt hitler på hyllan. Därför följs en minut inne på Kappahl av ren chock. Som vanligt bär jag runt på ett ton med kläder, går in i folk, och tappar galjar på väg till provhytten som man fasiken aldrig hittar. På vägen till ingenting, runt hörnet, ja just ja, där ligger den. Helt svettig, allt provat, allt skit, stapplar ut, puh. Ska precis hänga tillbaka allt när jag ser något i ögonvrån som verkligen vill ha min uppmärksamhet. Den sura kvinnan står där och ska agera smakråd till sin väninna som herregud har problem. Kvinnan med problem provar kläder öppet i sin provhytt och den sura kvinnan muttrar och slänger kommentarer. Det är den sura kvinnan som har min fulla uppmärksamhet. Min otroligt fulla uppmärksamhet. Jag kan inte sluta stirra. På hennes överläpp sitter det en prydlig liten mustasch. Jag vill innerligt hoppas att det är ett dåligt skämt men det är det ju inte. På fullaste allvar har hon den lilla prydliga mustaschen. För det första tycker jag synd om henne för att hon överhuvudtaget har en mustasch såklart, och för det andra för att hon antagligen inte förstår hur det ser ut. Tusen tankar går genom mitt huvud. Dom har sett att jag står och stirrar och jag blir lite generad. Så jag klappar mig hårt på låret och fnissar lite. Jag klämmer ur mig "det där var snyggt det!" och nickar mot kvinnan med problem samtidigt som jag rusar ut. Så kan det vara. Helt enkelt. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den som säger att det finns en viss charm med att kliva upp innan kl 05.00 vet inte vad hen pratar om. Det hör ju jag det. Min fågelholkstomma blick kan intyga detta. Kanske har jag åldrats 7 år under denna natt. Men va så säker på: att min packning ...

Jeansshorts och kepsen bakofram, en Mariestad i handen och Bruce Springsteen i högtalaren. Det känns igen. Det är den vanliga flyttrutinen. Jag tittar ut på ett litet hav av flyttkartonger, hur man än gör så blir det kaos! Det är ingen mening att kän...

Gränslös optimism är väl inget jag är berikad på direkt. Känns lite meningslöst ibland att vara överdrivet positiv. Eller överdrivet glad på morgonen. Jag blir som lite provocerad. Men nu när åren gått är det jag som är sådär överdrivet glad och går ...

På gården finns en bra parkering. Alla har varsinn plats och står fint på rad. Vi har nr2, den är precis under det fina stora trädet. Sambo-diskussionen börjar.    Jag:Men guuuud, det är så pinsamt, måste du ställa bilen så här långt bak.  Samb...

En grön sörja som smakar gudomligt. Tusen papper att gå igenom.  Tusen frågor att förbereda. Högljudda ungdomar.  Ett susande tåg.    Ett soligt Jönköping. Ett underbart personalmöte. Dragspelsmusik på stan. Stekande sol. Klibbiga...